Trött men nöjd
Hallå hallå!
Nu är jag tillbaka i Stockholm efter tre intensiva och superroliga dagar i Göteborg. Tack till alla som hjälpt till, stort tack till Sveta som fått slita hårt och jättetack till Veronica som tagit så väl hand om mig. Övernattningslägenheten är supermysig och Veronica och jag hann faktiskt med lite filmtittande och godisätande nån kväll, även fast det blev mycket ventilerande av vår frustration kring myndigheters och kommuners handläggning av dessa ärenden som är av sådan vikt. Det är uppenbart att vi ser saker och ting olika, vi och Försäkringskassan och kommuner. Men vi ger oss aldrig!
Ni ska veta det att oavsett hur trött jag blir och hur stressad jag känner mig eller hur överväldigande pappersbergen kan bli, så kommer jag inte att förlora den där känslan av att det jag gör är av avgörande vikt för en funktionshindrads persons - och dennes anhörigas - vardag. Det är det som gör att jag, som är världens mest morgontrötta person, plötsligt vaknar vid halv sex och börjar fundera på hur jag ska lägga upp dagen på bästa sätt och hur jag ska tackla olika problem. Men för att jag ska orka med måste jag ta hand om mig.
På bilden nedan sitter jag och Bruno och snackar lite skit hemma hos hans husse efter att inte ha setts på några dagar. Imorgon är det min dag med Bruno och det ser jag mycket fram emot! Då ska vi åka till vår mys- och pysselkompis och ge oss på nästa julklappstillverkningsprojekt. Vi hoppas på att det går bättre den här gången!
