Måndag igen!

Hej alla!

Måndag igen. Det går så fort... I helgen hann jag med en förlovningfest, ett julbord med stora familjen och en konsert i Tyresö. Och så hann jag klämma in en promenad, storstädning hemma och att se Arsenal få storstryk av Chelsea. Det sistnämnda var väl inte så kul men någon måste förlora också. ;)

Tillbaka på kontoret, tillbaka till verkligheten. Nu har jag fått bra snurr på det här och ärendena avklaras i rasande fart. Börjar kännas som att läget är helt under kontroll. Så gott som det kan vara under kontroll med tanke på hur ärendegången ser ut med domstolsprocesser och hembesök och jakt på det ultimata läkarintyget och ADL-bedömningen.

Tidningarna rapporterar om en liten del av bristerna vad gäller kommuns och försäkringskassas hantering av ärenden gällande funktionshindrade, se bl a

http://www.dt.se/nyheter/alvdalen/article522441.ece

och

http://sydsvenskan.se/malmo/article564688/Far-lagenhetbr-efter-ny-dom.html

Lite goda nyheter, lite direkt skrämmande nyheter. Efter kursen förra veckan då jag träffade ca 15 biståndshandläggare från hela Sverige fick jag dock ökad insyn i arbetet som handläggare på kommun. Konflikten statistik, lag och press från ledning togs upp och frågan restes ett flertal gånger om man ska prioritera behovsbedömningen eller resurserna och instruktioner från de högre upp. Att frågan tas upp är bra, särskilt mot bakgrund av att det är direkt rättsvidrigt att en sådan praxis existerar inom kommunerna. Detta har nämligen direkt bortreglerats i Regeringsrättens praxis. Kommunen ska endast ta hänsyn till behovet, inte till om man vill eller anser sig ha råd att bevilja insatsen. Det talades även om att man som handläggare i vissa lägen kände sig direkt manad att inte berätta om vilka insatser man har rätt till, exempelvis hade någon kommun inte något avtal avseende fönsterputs,  något man har rätt till enligt socialtjänstlagen som äldre. Denna insats erbjöds således inte och invånarna hade lärt sig att inte fråga efter den. Detta trots att kommunen har en skyldighet att både erbjuda och bevilja fönsterputs. Vi talade även om detta och mycket annat under lunchen och det var nyttigt att utbyta perspektiv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0